51 år
Vem är då jag undrar någon kanske?
Jag är en helt vanlig kvinna i 50-års åldern.
Precis lika intressant, eller för all del ointressant, som damen i kassan eller kvinnan du ser på stan var och varannan dag när du går på lunch från jobbet.
Ingen du lägger märke till direkt.
Min historia började för drygt 20 år sen.
Eller egentligen redan för 33 år sen.
Det var då jag träffade mannen.
Han var så annorlunda och jag fastnade för honom som flugan i spindelns nät.
Vi fick 4 barn tillsammans, mannen och jag.
Den lyckliga familjen.
Tills ett barn dog i plötslig spädbarnsdöd vid ett års ålder.
En skilsmässa några år senare försvann två barn till.
Vid en umgängeshelg försvann det sista barnet och jag var ensam kvar.
Och nu, idag, är alla myndiga.
Jag kunde vara kvinnan som svarar i växeln när du ska boka tid till läkaren.
Eller hon som höll upp dörren åt dej i morse när du gick på jobb.
Alla har vi en historia att berätta.
Det här är min.
Mitt liv, min historia och min sanning.